Fem kornbröd mättar folkskaran

Hela dagen hade folket trängts omkring Kristus och hans lärjungar när han undervisade dem vid sjöstranden. De hade lyssnat till hans ljuva ord som var så enkla och tydliga att de var som Gileads balsam för deras själar. Med sina gudomliga, helande händer hade han gett hälsa till de sjuka och liv till de döende. Dagen hade varit för dem som himmel på jorden, och de tänkte inte på hur länge det var sedan de hade ätit.HHM 24.2

Solen höll på att sjunka i väster, men ändå dröjde folket kvar. Till slut kom lärjungarna till Jesus och bad att han för folkets eget bästa skulle be dem gå därifrån. Många hade kommit långväga ifrån och hade inte ätit sedan morgonen. I de omgivande städerna och byarna skulle de säkert kunna skaffa mat. Men Jesus sade: “Ge ni dem att äta.” Matt 14:16. Sedan vände han sig till Filippus och frågade: “Var skall vi köpa bröd så att dessa får något att äta?” Joh 6:5.HHM 24.3

Filippus såg ut över ett hav av huvuden och tänkte på hur omöjligt det skulle vara att förse en så stor folkmängd med mat. Han svarade att bröd för tvåhundra silverpenningar inte skulle räcka för att dela ut till dem så att alla skulle få en liten bit.HHM 24.4

Jesus frågade hur mycket mat som fanns bland folket. “Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar”, sade Andreas. “Men vad förslår det till så många?” Verserna 9,10. Jesus bad dem hämta maten, sedan sade han till lärjungarna att de skulle se till att folket satte sig ner på gräset. När det var gjort, tog han maten, “såg upp mot himlen, tackade Gud, bröt bröden och gav dem till lärjungarna, och de gav dem till folket. Alla åt och blev mätta, och lärjungarna plockade upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.” Matt 14:19,20.HHM 24.5

Det var genom ett underverk, gjort i Guds kraft, som Jesus mättade folkskaran. Men ändå var maten enkel — bara fisk och kornbröd, det galileiska fiskarfolkets vardagsmat.HHM 24.6

Kristus kunde ha dukat upp en läcker måltid för folket, men mat som serverades bara för att tillfredsställa aptiten hade inte gett några lärdomar som skulle ha varit till nytta för dem. Genom detta underverk ville Jesus ge folket en lärdom om enkelhet. Om människor i dag hade enkla levnadsvanor och levde i harmoni med naturens lagar, liksom Adam och Eva gjorde från början, skulle det finnas mer än tillräckligt med mat för mänsklighetens behov. Men själviskhet och ett omåttligt tillfredsställande av aptiten har fört synd och elände med sig, genom skadlig överdrift å ena sidan och brist å andra sidan.HHM 24.7

Jesus försökte inte vinna anhängare genom att tillfredsställa människors begär efter lyx. För den stora folkskaran, som var trött och hungrig efter den långa och spännande dagen, var den enkla måltiden en försäkran både om hans makt och hans kärleksfulla omsorg om dem i deras vardagliga behov. Frälsaren har inte lovat sina efterföljare denna världens lyx. Det kan bli deras lott att leva i fattigdom, men han har lovat att de skall få vad de behöver, och dessutom något som är bättre än den här världens goda — trösten att veta att han alltid är närvarande.HHM 25.1

Efter att folkskaran hade ätit sig mätt fanns det mycket mat över. Jesus bad sina lärjungar: “Samla ihop de stycken som har blivit över, så att inget blir förstört.” Joh 6:12. Dessa ord innebar mer än att samla maten i korgar. Det låg en dubbel lärdom i detta. Ingenting skulle slösas bort. Vi borde inte tillåta någon timlig förmån att gå oss ur händerna. Vi borde inte försumma någonting som skulle kunna vara till nytta för någon människa. Allt borde tas tillvara som kan lindra nöden hos jordens hungrande människor. Med lika stor noggrannhet skulle vi ta vara på det bröd som kommer från himlen och mättar själens behov. Vi skall leva av allt Guds ord. Inget av det som Gud har talat får gå förlorat. Inte ett enda ord som angår vår eviga frälsning skulle vi försumma. Inte ett enda ord som gäller vår eviga frälsning skulle få falla till jorden utan att bli till nytta.HHM 25.2

Undret med bröden lär oss att vi skall sätta vår tillit till Gud. När Kristus mättade de fem tusen fanns det ingen mat nära till hands. Det såg ut som om han inte hade några möjligheter att göra något åt situationen. Där var han, med femtusen män och dessutom kvinnor och barn, ute i vildmarken. Han hade inte bett folket att följa honom dit. De hade kommit utan att vara inbjudna därför att de så gärna ville vara i hans närhet. Men han visste att de var hungriga och svaga efter att ha lyssnat till hans undervisning hela dagen. De var långt borta från sina hem, och natten var nära. Många av dem hade inte pengar för att köpa mat. Han, som för deras skull hade fastat fyrtio dagar i öknen, ville inte låta dem gå hem hungriga.HHM 25.3

Guds försyn hade fört Jesus in i denna situation, och han litade på sin himmelske Far för att få det som behövdes för att fylla behoven. När vi blir ställda i svåra situationer skall vi lita på Gud. I varje kris skall vi söka hjälp från honom som har oändliga resurser till sitt förfogande.HHM 25.4

I detta underverk tog Kristus emot av Fadern, han gav till lärjungarna, lärjungarna gav till folket och folket gav till varandra. På samma sätt kommer alla som är förenade med Kristus att ta emot livets bröd av honom och ge det till andra. Han har utsett sina lärjungar att vara ombud mellan sig och folket.HHM 25.5

När lärjungarna hörde Frälsarens uppmaning: “Ge ni dem att äta”, såg de alla slags svårigheter framför sig. De frågade: “Skall vi gå till byarna och köpa mat?” Men vad sade Kristus? “Ge ni dem att äta.” Lärjungarna kom med allt de hade till Jesus men han bjöd dem inte att äta. Han bad dem att servera folket. Maten mångdubblades i hans händer. Varje gång lärjungarna räckte ut händerna mot Jesus fyllde han dem. Den lilla portionen räckte till för alla. Först när folket hade ätit sig mätt, åt lärjungarna tillsammans med Jesus av den dyrbara maten som himlen försett dem med.HHM 26.1

Vi blir så lätt missmodiga när vi ser behoven hos de fattiga, okunniga och lidande. Vi frågar oss: “Vad kan vi i vår svaghet och med våra små tillgångar göra för att fylla dessa enorma behov? Skall vi inte vänta på att någon med större förmågor tar sig an uppgiften, eller överlåta saken till någon organisation?” Kristus sade: “Ge ni dem att äta.” Använd tillgångarna, tiden och förmågan du har. Ge dina kornbröd till Jesus.HHM 26.2

Även om dina tillgångar inte räcker för att ge mat åt tusentals människor, kanske de räcker för att mätta en. I Jesu händer kan de ge mat till många. Gör som lärjungarna, ge vad du har. Kristus kommer att mångdubbla gåvan. Han kommer att belöna uppriktig, enkel förtröstan på honom. Det som tycktes vara ett knappt förråd visar sig bli en rik festmåltid.HHM 26.3

“Den som sår sparsamt skall skörda sparsamt, och den som sår rikligt skall skörda rikligt … Och Gud har makt att låta all nåd överflöda till er, så att ni alltid och under alla förhållanden har nog av allting och kan ge i överflöd till varje gott verk. Skriften säger: “‘Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet varar i evighet.’ Han som ger såningsmannen säd till att så och bröd till att äta, skall ge er säd och mångdubbla den och låta er rättfärdighet bära god skörd. Då blir ni rika på allt och kan vara frikostiga i allt.” 2 Kor 9:6-11.HHM 26.4