Kapitel 16: Bön för de sjuka

Bibeln uppmanar oss att alltid “be utan att tröttna”. Luk 18:1. Om det någon gång är en tid när människor känner att de behöver be, så är det när krafterna sviker och själva livet tycks glida ur händerna på dem. De som är friska glömmer ofta vilka underbara nådegåvor de får dag efter dag, år efter år, och de ger inte Gud något erkännande eller någon lovprisning för hans välsignelser. Men när sjukdom kommer, tänker de på Gud. När den mänskliga styrkan sviktar, känner människor sitt behov av gudomlig hjälp. Och vår barmhärtige Gud vänder sig aldrig bort från en människa som uppriktigt söker honom för att få hjälp. Han är vår tillflykt i såväl sjukdom som hälsa.HHM 129.1

“Som en far förbarmar sig över barnen,
så förbarmar sig HERREN över dem som fruktar honom.
Ty han vet hur vi är skapade,
han tänker på att vi är stoft.” Ps 103:13,14.HHM 129.2

“De var dåraktiga och blev plågade
för sin upproriskhet och synd.
De kände avsky för all mat och var nära dödens portar.
Men de ropade till HERREN i sin nöd,
och han frälste dem ur deras trångmål.
Han sände sitt ord och botade
dem och räddade dem från undergång.” Ps 107:17-20.HHM 129.3

Gud är lika villig att bota de sjuka nu som då den helige Ande talade dessa ord genom psalmisten. Och Kristus är densamme förbarmande Läkaren nu som då han verkade här på jorden. I honom finns helande balsam för varje sjukdom, återuppbyggande kraft för varje skröplighet. Hans lärjungar i dag borde be för de sjuka precis som de första lärjungarna gjorde. Sjuka kommer då att bli friska, för “trons bön skall bota den sjuke”. Jak 5:15. Vi har den helige Andes kraft och trons trygga förvissning, som kan ta fasta på Guds löften. Herrens löfte “de skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska” är lika tillförlitligt i dag som på apostlarnas tid. Mark 16:18. Det visar oss vilka förmåner Guds barn har, och vår tro borde ta fasta på allt vad detta löfte innefattar. Kristi tjänare är hans kanaler och det är genom dem som han vill verka med sin helande kraft. Det är vår uppgift att bära fram de sjuka och lidande till Gud på trons armar. Vi borde lära dem att tro på den store Läkaren.HHM 129.4

Frälsaren vill att vi skall uppmuntra de sjuka, de förtvivlade och de lidande att fatta tag i hans kraft. Genom tro och bön kan sjukrummet förvandlas till ett Betel. I ord och handling kan läkarna och sjuksköterskorna säga, så tydligt att det inte kan missförstås “HERREN är verkligen på denna plats” för att rädda och inte för att förgöra. 1 Mos 28:16. Kristus vill låta det bli uppenbart att han är närvarande i sjukrummet genom att fylla läkares och sjuksköterskors hjärtan med sin ljuvliga kärlek. Om de som sköter om de sjuka lever sådana liv att Kristus kan gå med dem till patientens säng, kommer den sjuke att bli övertygad om att den förbarmande Frälsaren är närvarande, och denna övertygelse kommer i sig att göra mycket för läkandet av både själ och kropp.HHM 129.5

Och Gud hör bön. Kristus har sagt: “Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det.” Joh 14:14. Vidare säger han: “Om någon tjänar mig, skall min Fader ära honom.” Joh 12:26. Om vi lever efter hans ord kommer varje dyrbart löfte som han har gett att bli uppfyllt för oss. Vi har inte gjort oss förtjänta av hans nåd, men när vi överlämnar oss till honom tar han emot oss. Han kommer att arbeta för och genom dem som följer honom.HHM 130.1

Men bara om vi lever i lydnad för hans ord kan vi ställa krav på att hans löften skall uppfyllas. Psalmisten säger: “Hade jag haft onda avsikter i mitt hjärta skulle Herren inte ha hört mig.” Ps 66:18. Om vi bara ger honom en ofullständig och halvhjärtad lydnad kommer inte hans löften att bli uppfyllda för oss.HHM 130.2

I Guds ord har vi fått undervisning om hur vi skall gå till väga när det gäller särskild bön för de sjukas tillfrisknande. Men att be en sådan bön är en mycket allvarlig handling, som man inte borde ge sig in på utan att ha övervägt det noga. I många fall då man ber att de sjuka skall tillfriskna, är det man kallar tro inte annat än förmätenhet.HHM 130.3

Många människor drar på sig sjukdom genom att ge efter för sin njutningslystnad. De har inte levt i överensstämmelse med naturens lagar eller enligt principerna för ett moraliskt rent liv. Andra har inte brytt sig om hälsolagarna när det gäller om mat, dryck, kläder eller arbete. Ofta är det någon form av last som är orsaken till att de är mentalt eller kroppsligt svaga. Om dessa personer blev välsignade med hälsa, skulle många av dem sorglöst fortsätta att bryta mot Guds fysiska och andliga lagar. De skulle tänka att om Gud botar dem som svar på bön, är de fria att fortsätta sina ohälsosamma vanor och ge efter för sin fördärvade aptit utan självbehärskning. Om Gud skulle göra ett underverk och ge hälsan tillbaka till dessa personer, skulle han uppmuntra synd.HHM 130.4

Det är bortkastat arbete att lära människor att se på Gud som den som helar deras skröpligheter, om man inte också lär dem att också lägga bort ohälsosamma vanor. För att de skall få hans välsignelse som svar på bön, måste de sluta att göra det onda och lära sig att göra det goda. Deras omgivningar måste vara hygieniska, och deras livsvanor riktiga. De måste leva i harmoni med Guds lag, både den fysiska och den andliga.HHM 130.5