Jakob

För att Jakob skulle få den förstfödslorätt som Gud redan lovat honom tog han till bedrägeri, och han fick ta emot skörden i form av sin brors hat. I 20 års landsflykt blev han själv utsatt för onda handlingar och bedrägeri och till slut tvingades han fly för att söka trygghet. Då fick han se en andra skörd, när det onda i hans karaktär återspeglades hos hans söner - en alltför sann bild av hämnd.VTM 164.1

Men Gud säger: “Jag vill inte evinnerligen gå till rätta och inte ständigt förtörnas. Eljest skulle deras ande försmäkta inför mig, de själar som jag själv har skapat. För hans girighetssynd förtörnades jag. Jag slog honom, och i min förtörnelse höll jag mig dold. Men i sin avfällighet fortsatte han att vandra på sitt hjärtas väg. Hans vägar har jag sett, men nu vill jag hela honom och leda honom och ge honom och hans sörjande tröst... Frid över dem som är fjärran, och frid över dem som är nära! säger Herren. Jag skall hela honom.” Jes 57:16-19.VTM 164.2

I sitt elände blev Jakob ändå inte förkrossad. Han hade ångrat sig, han hade försökt försona det onda han gjort mot sin bror. Och när han hotades av död på grund av Esaus ondska, bad han Gud om hjälp. “Han kämpade med ängeln och vann seger, han grät och bad honom om nåd.” “Och han välsignade honom där.” Hos 12:4; l Mos 32:29. .VTM 164.3

Med Guds kraft stod en förlåten Jakob upp, inte längre en som var undanträngd, utan en av Guds furstar. Han var inte bara befriad från sin vreda bror, utan också från sig själv. Det ondas makt inom honom hade brutits ner och hans karaktär hade blivit förvandlad.VTM 164.4

På kvällen var det ljust. Jakob tänkte igenom sitt livs historia och såg Guds stödjande kraft -“den Gud som varit min herde ända till denna dag, den ängel som har förlossat mig från allt ont.” l Mos 48:15, 16.VTM 165.1