Till de oerfarna.

Jag såg, att några ej förstå betydelsen av sanningen eller av dess verkan, och att dessa, drivna av ögonblickets ingivelse eller stämning, ofta följa sina känslor, utan att taga hänsyn till församlingsordningen. Sådana tyckas tro, att kristendomen huvudsakligen består i att göra väsen. Några, som nyligen antagit den tredje ängelns budskap, stå färdiga att tillrättavisa och undervisa dem, som i åratal varit grundade i sanningen och som lidit för sanningens skull och erfarit dess heliggörande kraft, De som på detta sätt blivit uppblåsta, måste erfara sanningens heliga inflytelse och få en förståelse av, i vilket tillstånd den fann dem - eländiga, ömkansvärda och fattiga och blinda och nakna. Då sanningen börjar rena dem och avlägsna slagget och det värdelösa hos dem, såsom den säkert skall göra, om den anammas i kärlek, så skall den, för vilken detta stora verk blir utfört, icke tycka, att han är rik och har överflöd och behöver ingenting.ADB 149.1

De som bekänna sig till sanningen och mena, att de känna den helt, innan de ännu lärt dess första grundsatser, och som uppträda såsom lärare och tillrättavisa dem, som i åratal med frimodighet försvarat sanningen, visa tydligt, att de ej förstå sanningen och ej känna dess verkningar; ty om de kände något till den heliggörande kraften, skulle de bära fridens frukter i rättfärdighet och bliva ödmjuka under dess mäktiga inflytelse. De skulle bära frukt till Guds ära och förstå, vad sanningen uträttat för dem, och akta andra högre än sig själva.ADB 150.1

Jag såg, att kvarlevan av Guds folk icke var beredd för det, som skall komma över jorden. En slöhet, liknande en dvala, tycktes vila över sinnet hos de flesta, som bekänna sig tro, att vi hava det sista budskapet. Min ledsagande ängel ropade med högtidligt allvar: “Gören eder redo, gören eder redo, gören eder redo, ty Herrens stränga vrede kommer snart. Hans vrede skall utgjutas utan att vara blandad med nåd, och I är en icke redo. Riven edra hjärtan och icke edra kläder. Ett stort verk måste utföras för kvarlevan. Många av densamma fästa sig vid små prövningar.” Ängeln sade: “Legioner av onda änglar omgiva eder och försöka att tränga sitt förfärliga mörker in bland eder, på det I mån bliva snärjda och fångade. I låten sinnet allt för lätt ledas bort från beredelse.. verket och från de övermåttan viktiga sanningar, som gälla dessa yttersta dagar. Och I låten små prövningar upptaga sinnet och sysselsätten eder med små svårigheters obetydliga enskildheter för att förklara dem till den enes eller den andres belåtenhet.” Samtal mellan de olika parter, som det gällt, ha kunnat fortsätta timtals, och man har ej blott förslösat sin tid, utan Guds tjänare ha blivit uppehållna för att höra på, ehuru båda parternas hjärtan varit oberörda av nåden. Om högmod och egenkärlek lades bort, skulle de flesta svårigheter kunna avlägsnas på fem minuter. Det har bedrövat änglarna och misshagat Gud, att man i timtal försvarat sig själv. Jag såg, att Gud ej ville böja sitt öra för att lyssna till långa försvarstal, och ej heller önskar han, att hans tjänare skola göra det och sålunda förspilla dyrbar tid, som borde användas för att visa överträdarna deras vägs villa och rycka själar ut ur elden.ADB 150.2

Jag såg, att Guds folk befinner sig på förtrollad mark och att några ej alls förstå tidens korthet och själars värde. Högmod har smugit sig in bland dem, som hålla sabbaten - högmod över klädedräkt och yttre utseende. Ängeln sade: “De som hålla sabbaten, måste dö bort från det egna jaget, dö bort från högmod och kärleken till smicker.”ADB 151.1

Sanningen, den frälsande sanningen, måste bringas till de hungrande, som sitta i mörkret. Jag såg, att många båda Gud om att ödmjuka dem; men om Gud skulle besvara deras böner, skulle det ske genom förfärliga ting i rättfärdighet. Det var deras plikt att ödmjuka sig själva. Jag såg, att om självupphöjelse fick lov att komma in, skulle den säkert leda själar bort och bliva till deras fördärv, såvida den ej blev besegrad. När någon blir stor i sina egna ögon och menar, att han kan uträtta något, drager Guds Ande sig tillbaka, och han går ut i egen kraft, till dess han blir besegrad. Jag såg, att en enda helig, som stod på rätta sidan, kunde förmå att röra Guds arm, medan en samlad här, som befann sig på avvägar, skulle vara svag och ingenting förmå uträtta.ADB 151.2

Många hava oomskurna, hårda hjärtan och tänka mera på egna små besvärligheter och prövningar än på syndares själar. Hade de Guds ära för ögonen, skulle de känna medlidande med de förlorade själarna omkring dem, och då de insåge sin farofulla ställning, skulle de taga fatt med allvar och öva tro på Gud samt hålla händerna uppe på hans tjänare, så att dessa med frimodighet och i kärlek kunde förkunna sanningen och förmana själar att antaga den, innan nådens stämma för alltid tystnat. Ängeln sade: “De som bekänna hans namn, äro ej beredda.” Jag såg, att de sju sista plågorna föllo på de ogudaktigas huvuden, och dåskola de, som stått i deras väg, få höra syndarnas bittra förebråelser, och deras hjärtan skola försmäkta i dem.ADB 152.1

Ängeln sade: “I haven fäst eder vid småting - vid små prövningar - och som en följd härav gå syndare förlorade.” Gud är villig att verka för oss under våra möten, och han har behag i att verka. Men satan säger: “Jag skall förhindra verket.” Hans redskap säga då: “Amen.” Personer, som bekänna sig till sanningen, fästa stort avseende vid sina små prövningar och svårigheter, som satan förstorar för deras ögon. Tid går förlorad, som aldrig kan återfås. Sanningens fiender ha iakttagit vår svaghet, vi ha bedrövat Gud och sårat Kristus. Satan har uppnått sin avsikt, hans planer ha lyckats, och han triumferar.ADB 153.1