Saulus’ omvändelse.

Då Saulus reste till Damaskus, försedd med brev, som gav honom tillåtelse att gripa män och kvinnor, som predikade Kristus, och föra dem till Jerusalem, gladde sig de onda änglarna omkring honom. Men plötsligt omstrålades han av ett ljus från himmelen, som jagade de onda änglarna på flykten och gjorde, att han hastigt föll till jorden. Han hörde då en röst, som sade: “Saul, Saul, varför förföljer du mig?” Saulus frågade: “Vem är du, Herre?” Och Herren svarade: “Jag är Jesus, den som du förföljer.” Bävande och förskräckt sade då Saulus: “Herre, vad vill du jag skall göra?” Och Herren sade: “Stå nu upp och gå in i staden, så skall där bliva dig sagt, vad du har att göra.”ADB 248.1

Männen, som voro med honom, stodo mållösa, ty de hörde rösten, men sågo ingen. Då ljuset försvann och Saulus åter reste sig och öppnade sina ögon, fann han, att han var blind. Glansen av ljuset från himmelen hade gjort honom blind. Männen ledde honom då vid handen och förde honom till Damaskus. Under tre dagar såg han intet, ej heller åt eller drack han något. Herren sände nu sin ängel just till en av de män, som Saulus hade hoppats gripa, och uppenbarade för honom i en syn, att han skulle gå till den gata, som kallades Raka gatan, och där “fråga i Judas’ hus efter en man vid namn Saulus, från Tarsus. Ty se, han beder. Och i en syn har han sett, huru en man vid namn Ananias kom in och lade händerna på honom, för att han skulle få sin syn igen.”ADB 248.2

Ananias fruktade, att ett misstag kunde föreligga och började tala om för Herren, vad han hade hört om Saulus. Men Herren sade till Ananias: “Gå åstad; ty denne man är mig ett utvalt redskap till att bära fram mitt namn inför hedningar och konungar och inför Israels barn; och jag skall visa honom, huru mycket han måste lida för mitt namns skull.” Ananias gick då åstad, kom in i huset, lade sina händer på mannen och sade: “Saul, min broder, Herren har sänt mig, Jesus, som visade sig för dig på vägen, där du färdades; han har sänt mig, för att du skall få din syn igen och bliva uppfylld av helig ande.”ADB 249.1

Saulus fick ögonblickligen sin syn tillbaka, stod upp och blev döpt. Därpå lärde han i synagogorna, att Jesus i sanning var Guds Son. Alla, som hörde honom, förundrade sig och frågade: “Var det icke denne, som i Jerusalem för gjorde dem, som åkallade det namnet? Och hade han icke kommit hit, för att han skulle föra sådana människor bundna till översteprästerna?” Saulus blev än mer stärkt, så att judarna förstummades och åter kommo i förlägenhet. Alla kände till, huru Saulus hade motstått Jesus och huru han i sin nitälskan hade strävat efter att till döden överlämna alla, som trodde på Jesu namn; och genom hans märkliga omvändelse blevo många övertygade om, att Jesus var Guds Son. I den helige Andes kraft berättade Saulus sin erfarenhet. Han hade förföljt både män och kvinnor ända till döden, bundit dem och kastat dem i fängelse, då, på vägen till Damaskus, ett starkt sken från himmelen plötsligt kringstrålade honom, och Jesus uppenbarade sig för honom och meddelade honom, att han var Guds Son.ADB 249.2

I det Saulus på detta sätt frimodigt predikade Jesus, utövade han ett starkt inflytande. Han hade kunskap i skrifterna, och efter hans omvändelse strålade ett gudomligt ljus över profetiorna om Kristus, så att han klart och frimodigt kunde framhålla sanningen och påvisa varje förvrängning av skriften. l det Guds Ande vilade över honom, kunde han på ett klart och överbevisande sätt föra sina åhörare med sig genom profetiorna ned till tiden för Kristi första ankomst och visa dem, att vad skriften hade sagt angående hans lidande, död och uppståndelse, hade blivit uppfyllt.ADB 250.1