Resor på sabbaten.

Önska vi erhålla den välsignelse, som utlofvats åt de lydaktiga, måste vi strängare iakttaga sabbaten. Jag fruktar, att vi ofta företaga resor på denna dag, då det kunde undvikas. I öfverensstämmelse med det ljus, som Herren gifvit angående sabbatens iakt- tagande, skulle vi vara mera försiktiga att resa på ångbåtar och järnvägar denna dag. I denna sak borde vi gifva våra barn och vår ungdom ett rätt exempel. Det kan vara nödvändigt att resa på sabbaten för att besöka de församlingar, som behöfva vår hjälp, och gifva dem det budskap Gud har för dem; men så vidt möjligt är borde vi dagen förut ombesörja våra biljetter och göra alla nödvändiga förberedelser. Då vi begifva oss ut på en resa, böra vi så mycket som möjligt bemöda oss om att så inrätta densamma, att vi icke uppnå vår bestämmelseort på sabbaten.VF 235.3

Äro vi tvungna att resa på sabbaten, skulle vi söka undvika att vara tillsamman med personer, som draga vår uppmärksamhet till världsliga ting. Vi böra hafva våra tankar fästa på Gud och tala med honom. Närhelst tillfälle gifves, böra vi tala med andra om sanningen. Vi böra också städse vara beredda att trösta och hjälpa de lidande och behöfvande; i dylika fall vill Gud, att den kunskap och visdom han gifvit oss, må komma till användning. Vi borde emellertid icke tala om affärsangelägenheter eller inlåta oss i ett vanligt världsligt samtal. Under alla tider och på alla orter fordrar Gud af oss, att vi bevisa vår trohet mot honom, i det vi ära sabbaten.VF 236.1