KAPITEL 19—ELISHA - EN FRIDENS PROFET

Kapitlet bygger på Andra Kungaboken kapitel 4.

Elishas uppgift som profet var i många avseenden annorlunda än Eli as. Elia hade fått ta emot förkastelseoch domsbudskap. Han var den tillrättavisande rösten som orädd uppmanade kung och folk att vända om från sina onda vägar. Elisha hade en mer fridfull livsuppgift. Det var hans sak att bygga upp och stärka arbetet som Elia hade påbörjat, nämligen att lära folket Herrens väg. Guds Ord beskriver honom som en person som var omgiven av profetlärjungar, och som förmedlade hälsa och glädje i personlig kontakt med människor genom sina under och sin predikotjänst.FMM 161.1

Elisha var en mild och vänlig man. Men han kunde också vara sträng. Detta visade han då han blev hånad av ogudaktiga ungdomar som kommit ut från staden då han var på väg till Betel. Dessa pojkar hade hört talas om Elias himmelsfärd. De använde denna högtidliga händelse som föremål för sina skämt genom att säga till Elisha: ”Upp med dig, flintskalle! Upp med dig, flintskalle!” Då Elisha hörde deras retsamma ord vände han sig om, och under inspiration från den Allsmäktige uttalade han en förbannelse över dem. Det fruktansvärda straffet kom från Gud. ”Då kom två björnhonor ut ur skogen och rev ihjäl fyrtiotvå av pojkarna” (2 Kung. 2:23, 24).FMM 161.2

Om Elisha hade tillåtit deras hån att passera obemärkt skulle mobben ha fortsatt att skymfa och förlöjliga honom. Hans uppgift att undervisa och rädda kunde då ha omintetgjorts under en tid med allvarlig nationell fara. Detta enda fall av oerhörd stränghet var tillräckligt för att skapa respekt under hela hans liv. Under femtio år gick han ut och in genom Betels portar, vandrade hit och dit i landet från stad till stad, och passerade genom grupper av sysslolösa, oförskämda, liderliga ungdomar utan att någon retades med honom eller gjorde sig lustig över hans uppdrag som den Allrahögstes profet.FMM 161.3