GUD GLÖMDE DEM INTE

Men Herren glömde inte sina egna. När hans vittnen hade kastats i ugnen uppenbarade sig Frälsaren personligen för dem, och de vandrade tillsammans mitt i elden. När han som är herre över hetta och kyla var närvarande förlorade eldslågorna sin makt att förtära.FMM 343.2

Från sin kungliga tron såg kungen på. Han väntade på att få se hur männen som hade trotsat honom blev helt förintade. Men plötsligt förändrades hans känslor av segerglädje. Ädlingarna som stod nära honom såg hur hans ansikte bleknade då han reste sig från sin tron och tittade in i de brinnande eldslågorna med spänd uppmärksamhet. Förskräckt vände sig kungen om till sina rådsherrar och frågade: ”Var det inte tre män vi band och kastade i elden? ... Men nu ser jag fyra män gå lösa och lediga inne i elden, helt oskadda. Och den fjärde ser ut som en gudason” (Dan. 3:24, 25).FMM 343.3

Hur kunde denne hedniske kung veta hur en gudason såg ut? De hebreiska fångar som innehade förtroendeposter i Babylon hade visat sanningen för honom genom sitt liv och sin karaktär . När de blev tillfrågade om ett skäl till sin tro hade de gett honom det utan att tveka. Klart och tydligt hade de presenterat rättfärdighetens principer, och på så sätt hade de gett dem som omgav dem undervisning om den Gud de tillbad. De hade talat om Kristus, Återlösaren som skulle komma. Kungen kände igen Guds Son som den fjärde personen mitt inne i elden.FMM 343.4

Nebukadnessar glömde nu sin egen storhet och värdighet och steg ner från sin tron. Han gick fram till öppningen av ugnen och utropade: ”Ni den högste Gudens tjänare, kom ut, kom hit!” (Dan. 3:26).FMM 343.5

Då kom Shadrak, Meshak och Abed-Nego ut inför den stora folkmassan. De visade att de var oskadda. Deras Frälsares närvaro hade skyddat dem från att bli skadade. Bara repen som de var bundna med hade blivit brända. ”Och satraperna, guvernörerna, ståthållarna och kungens rådsherrar samlades där och såg att elden inte hade haft någon makt över männens kroppar, att deras huvudhår inte hade svetts och att deras kläder inte skadats. Man kunde inte ens känna att de luktade bränt” (Dan. 3:27).FMM 343.6