FASTA PRINCIPER

Till och med vänlighet bör ha sina gränser. Auktoritet måste upprätthållas genom fast stränghet. Annars kommer många att ta emot den med hån och förakt. Den så kallade mildhet, inställsamhet och eftergivenhet som föräldrar och lärare behandlar de unga med är något av det värsta som kan drabba dem. Fasthet, beslutsamhet och positiva krav är nödvändiga i varje familj.FMM 162.1

Vördnad är en nåd som behöver vårdas omsorgsfullt. Ungdomarna som retades med Elisha saknade detta i hög grad. Varje barn borde få lära sig att visa sann vördnad för Gud. Hans namn skulle aldrig uttalas skämtsamt eller tanklöst. När änglar uttalar det döljer de sina ansikten. Med vilken vördnad borde inte vi, som är fallna och syndfulla, ta hans namn på våra läppar!FMM 162.2

De som representerar Gud bör visas vördnad - predikanter, lärare och föräldrar som alla är kallade till att tala och handla i hans ställe. Gud blir ärad genom den respekt som visas dem.FMM 162.3

Hövlighet är också en av Andens dygder och behöver odlas av alla. Den har förmågan att mjuka upp naturer som annars skulle bli hårda och råa. De som bekänner sig vara Jesus efterföljare, men samtidigt är råa, ovänliga och ohövliga, har inte lärt sig av Jesus. Deras uppriktighet kan kanske inte betvivlas, deras ärlighet inte ifrågasättas. Uppriktighet och ärlighet kan emellertid inte kompensera för brist på vänlighet och hövlighet.FMM 162.4

Den vänliga anda som gjorde det möjligt för Elisha att utöva ett kraftfullt inflytande på mångas liv i Israel, visar sig i berättelsen om hans vänskap med en familj som var bosatt i Shunem. På sina resor fram och tillbaka i hela riket kom Elisha en dag ”över till Shunem. Där bodde en rik kvinna som övertalade honom att äta hos henne. Så ofta han sedan kom förbi tog han in där och åt.”FMM 162.5

Husets härskarinna förstod att Elisha var ”en helig gudsman. Vi kan väl mura upp ett litet rum på taket”, sa hon, ”och sätta in en säng, ett bord, en stol och en ljusstake åt honom? Så kan han ta in där när han kommer till oss” (2 Kung. 4:8-10). Till denna tillflyktsort kom Elisha ofta. Han var tacksam över dess stilla frid. Gud glömde inte heller bort kvinnans vänlighet. Hennes hem hade hittills varit barnlöst. Nu belönade Herren hennes gästfrihet genom att ge henne en son.FMM 162.6