KAPITEL 46—PROFETER GER MOD

Samarierna bodde nära de israeliter som tagit på sig uppgiften att bygga upp templet på nytt. De utgjorde en blandras som uppstått genom blandäktenskap mellan hedniska nybyggare från Assyriens landsbygd och rester av de tio stammarna som hade lämnats kvar i Samarien och Galiléen.FMM 382.1

Under senare år påstod samarierna att de tillbad den sanne Guden, men i själ, hjärta och livsföring var de avgudadyrkare. Det är sant att de ansåg att deras avgudar bara hade till uppgift att påminna dem om den levande Guden, världsalltets härskare. Ändå var folket benäget att vörda avgudabilder.FMM 382.2

Under återuppbyggnadsperioden blev dessa samarier kända som ”motståndarna till Juda och Benjamin”. När de fick höra att ”de som återvänt från fångenskapen höll på att bygga ett tempel åt HERREN, Israels Gud, gick de till Serubbabel och huvudmännen för familjerna” och sa att de önskade få förena sig med dem i uppförandet av templet.FMM 382.3

”Vi vill bygga tillsammans med er”, föreslog de, ”för vi söker er Gud precis som ni, och vi har offrat åt honom ända sedan kung Esarhaddon av Assyrien lät föra oss hit”. Men de fick inte förmånen som de bad om. ”Ni får inte bygga ett hus åt vår Gud tillsammans med oss”, förklarade huvudmännen för Israels familjer för dem. ”Vi ska själva bygga huset åt HERREN, Israels Gud, så som kung Koresh av Persien har befallt oss” (Esra 4:1-3).FMM 382.4

Det var bara en rest av folket som hade valt att återvända från Babylon. När de nu hade gett sig in på att utföra ett arbete som tycktes överstiga deras krafter kom deras närmaste grannar och erbjöd sig att hjälpa till. Samarierna hänvisade till sin tillbedjan av den sanna Guden och sa att de önskade få dela de särskilda förmåner och välsignelser som hörde samman med tempeltjänsten. De förklarade att de sökte samme Gud som hebréerna och erbjöd sig att bygga tillsammans med dem.FMM 383.1