VILLE HÄMNAS PÅ ELIA

Vid Jisreels stadsport skildes Elia och Ahab åt. Profeten valde att stanna utanför murarna. Han svepte in sig själv i sin mantel och lade sig på bara marken för att sova. Kungen passerade in genom porten och fick snart skydd i sitt palats. Han berättade för sin hustru om dagens underbara händelser och om den förunderliga uppenbarelsen av gudomlig makt. Den hade bevisat för Israel att Gud är den sanne Guden och Elia hans utvalde budbärare.FMM 108.5

När Ahab berättade för drottningen att de avgudadyrkande profeterna hade dödats blev Isebel ursinnig, förhärdad och obotfärdig som hon var. Hon vägrade att känna igen Guds styrande, kloka försyn i händelserna på Karmel, och alltjämt trotsig förklarade hon fräckt att Elia skulle dö.FMM 109.1

Den natten väckte en budbärare den uttröttade profeten och framförde Isebels ord till honom: ”Må gudarna straffa mig både nu och i framtiden, om jag inte i morgon vid denna tid låter det gå med dig som det gick med profeterna (1 Kung. 19:2).”FMM 109.2

Man kunde tycka att Elia aldrig skulle kunna ge efter för modfälldhet eller låta sig skrämmas efter att ha visat ett så oförskräckt mod och ha triumferat så fullständigt över kung och präster och folk. Men han som hade välsignats med så många bevis på Guds kärleksfulla omsorg stod inte över mänsklighetens svagheter, och under denna mörka stund lämnade hans tro och mod honom. Förvirrad for han upp ur sin slummer. Regnet öste ner från himlen, och det var mörkt på alla sidor. Profeten glömde att Gud tre år tidigare hade styrt hans väg bort från den hatade Isebel och Ahabs efterforskningar till en säker plats, och nu flydde han för sitt liv. Han kom till Beer-Sheba och ”lämnade där sin tjänare. Själv gick han en dagsresa ut i öknen.”FMM 109.3

Elia borde inte ha flytt undan den tjänst som var hans plikt. Han borde ha bemött Isebels hot genom att be om beskydd från Honom som hade gett honom i uppdrag att försvara Herrens ära. Han skulle ha talat om för budbäraren att den Gud som han litade på skulle beskydda honom mot drottningens hat. Bara några få timmar hade förflutit sedan han hade bevittnat en underbar uppenbarelse av gudomlig makt, och detta borde ha försäkrat honom om att inte heller nu skulle han bli övergiven.FMM 109.4

Om Elia hade stannat kvar där han var, om han hade gjort Gud till sin tillflykt och styrka, om han orubbligt hade stått upp för sanningen, skulle han ha blivit beskyddad från det onda. Herren skulle ha gett honom en annan märklig seger genom att sända sina domar över Isebel. Det intryck som detta då hade gjort på kung och folk skulle ha banat väg för en stor reformation.FMM 109.5