Ängeln med vågen i sin hand

Jag har set en ängel med en våg i sin hand. Han vägde Guds folks tankar och intressen - i synnerhet de ungas. I den ena skålen hade lagts de tankar och intressen som var riktade på det jordiska. I den ena vågskålen såg jag världsliga böcker, tankar på kläder och utseende, fåfänga, stolthed osv. O, vilket allvarligt ögonblick när Guds änglar väger alla bekännande troendes tankar - de som gör anspråk på att ha dött bort från världen och nu lever för Gud. Vågskålen som var fylld med jordiska, tankar, stolthet och högfärd sjönk snabbt ned, trots att vikt efter vikt togs bort. Den skål i vilken de på himmelen inriktade tankarna låg, gick snabbt upp när den andra sjönk ned. O, hur lätta var de inte! Jag kan beskriva vad jag såg, men jag kan aldrig återge det allvarliga och levande intryck ’som blev kvar i mitt sinne, när jag betraktade ängeln som vägde Guds folks tankar. Ängeln sade: ”Kan sådana komma in i himmelen? Nej, och åter nej, det går aldrig! Säg dem att det hopp de har är fåfängt. Om de inte snabbt ångrar sig och tar emot verklig frälsning gåt de förlorade. ”VFF1 25.2

Ett sken av gudsfruktan frälsar ingen. Alla måste ha en djup och levande erfarenhet. Endast det kan frälsa dem under prövningens tid. Då kommer det att visa sig hurudant deras verk är. Om det är guld, silver eller dyrbara stenar, kommer han att ”dölja dem i sin hydda på olyckans dag”. Men om deras livsverk är trä, hö eller strå, kan ingenting skydda dem från Guds brinnande vrede.VFF1 26.1

De unga, såväl som de äldre, kommer att bli tvungna att ge skäl för sitt hopp. Men människosinnet, avsett av Gud att användas för det goda, utformat för att fullkomligt tjäna honom, har använts på olämpligt sätt, i stället för att ägna sig åt eviga och förblivande intressen. De människor som lämnats utan ledning, har lika stora förutsättningar att förstå sanningen, när de studerar Guds ord, om varför vi skulle fira sabbaten och finna grunden för det kristna hoppet, som de förstår vad de läser då de studerar skönhetsvård, etikett, mode etc. De som ägnar sig åt olämpliga berättelser och fåfängt tal, föder sin föreställningsvärld med sådant, under det att Gudsordets skönhet totalt förmörkas för dem. Sinnet leds direkt bort från Gud. Intresset för hans dyrbara ord har ödelagts.VFF1 26.2