Bibeln en ofelbar ledare

Varje slags sedeslöshet har klart beskrivits i Guds ord och överträdelsens resultat är synligt för oss alla. Eftergift för de lägre passionerna, framställs för oss i dess mest avskyvärda former. Ingen behöver begå fel, hur förmörkat hans förstånd än må vara. Men det har visats för mig att denna synd omhulds av många som bekänner sig leva i enlighet med Guds bud. Gud kommer att döma varje människa enligt hans ord.VFF1 551.2

Kristus sade: “I rannsaken skrifterna, därför att I menen eder i dem hava evigt liv; och det är dessa, som vittna om mig.” (Joh. 5: 39.) Bibeln är en ofelbar ledare. Den fordrar fullkomlig renhet i ord, tanke och handling. Endast sådana som har en ren och fläckfri karaktär kommer att få tillåtelse att träda fram inför en ren och helig Guds åsyn. Om Guds ord studerades och åtlyddes, ‘Skulle det vägleda människors barn, på samma sätt som israeliterna blev ledda av eldstoden om natten och molnstoden om dagen. Bibeln uttrycker Guds vilja för människor. Den är det enda fullkomliga mönstret för karaktären och påpekar människans plikt i varje livets omständighet. Det vilar mycket ansvar på oss i detta livet, och en försummelse kommer inte endast att förorsaka oss själv lidande, utan dess konsekvenser blir att också andra kommer att få lida förluster.VFF1 551.3

Människor som bekänner sig ha vördnad för Bibeln och följer dess undervisning misslyckas i många avseenden att förverkliga dess fordringar. I sin barnuppfostran följer de hellre sin egen förvända natur än Guds uppenbarade vilja. Denna pliktförsummelse innebär att tusentals människor går förlorade. Bibeln har gett oss regler för en korrekt barndisciplin. Om dessa Guds fordringar uppmärksammades av föräldrar, skulle vi idag se en annan klass ungdomar komma in på händelsernas scen. Men föräldrar som bekänner sig läsa och efterfölja Bibeln, lever i direkt strid mot dess undervisning. Vi hör sorgens och ångestens rop från fäder och mödrar som begråter sina barns uppförande, men förstår till mycket liten grad att de själva har dragit denna sorg och ångest över sig och ruinerat sina barn genom missriktad kärlek. De förstår inte sitt gudagivna ansvar att fostra sina barn till rätta vanor ända från födelsen.VFF1 552.1

Föräldrar, ni är i hög grad ansvariga för era barns själar. Många försummar sin plikt under barnens första år genom att tänka att när barnen blir äldre skall de börja fostra dem till att undertrycka det som är fel och stimulera dem till det som är rätt. Men just den tid när de skulle göra detta är när de ännu har dem som spädbarn i sina armar. Det är inte rätt av föräldrar att skämma bort barnen och låta dem få sin vilja fram, inte heller är det rätt av dem att förfördela dem. Ett fast, beslutsamt och rättframt handlingssätt kommer att ge det allra bästa resultatet.VFF1 552.2