De ungas faror

Den 6 juni 1863 visades för mig en del av de ungas faror. Satan kontrollerar de ungas sinnen och leder deras oerfarna steg bort från Gud. De är omedvetna om hans planer. I dessa farliga tider borde föräldrar vara vakna och verka med uthållighet och energi för att utestänga fiendens första försök att nå dem. De skulle undervisa sina barn när de går ut och när de kommer hem, när de står upp och när de lägger sig, genom att ge dem råd och anvisningar av lämpligt slag vid alla tillfällen.VFF1 149.1

Moderns uppgift börjar när barnet är nyfött. Hon borde tygla barnets vilja och temperament i det att hon lär sina barn att underordna sig och att lyda. Släpp inte ditt grepp om barnen när de blir äldre. Varje mor skulle ta tid att utbyta tankar med sina barn, att tillrättavisa deras fel och tålmodigt undervisa dem om den rätta vägen. Kristna föräldrar skulle veta att de undervisar och anpassar sina barn för att de skall bli Guds barn. Barnens hela andliga erfarenhet påverkas av den undervisning som ges, och deras karaktär formas under barnaåren. Om man inte tyglar deras vilja och de får lära sig att lyda sina föräldrar, kommer det att bli en mycket svår sak att senare lära dem det. Vilken svår kamp, vilken strid är det inte för den att foga sig, som aldrig fått sin vilja tyglad till att rätta sig efter Guds krav. Föräldrar som försummar detta viktiga arbete begår en stor synd. De syndar mot sina egna barn och mot Gud.VFF1 149.2

Barn som är under noggrann uppsikt kommer vid skilda tillfällen att vara otillfredsställda i sina känslor. De blir otåliga och hämmade därför att de hålls tillbaka och önskar att de fick följa sin egen väg och gå och komma som det behagar dem. I synnerhet är det så från ,tioårsåldern upp till arton, då de ofta känner att det inte skulle skada dem, om de fick vara med i olika ungdomssammanhang, trots att erfarna föräldrar kan se faror däri. De känner till sina barns särskilda läggning och förstår sådana sammanhangs inflytanden på deras sinnen. Därför att de har en längtan att se dem frälsta håller de dem borta från sådana upphetsande nöjen.VFF1 150.1

När barnen heslutar sig för att bli Jesu Kristi lärjungar lyfts en oerhörd hörda från dessa omsorgsfulla och trogna föräldrars hjärtan. Men inte ens då får deras arbete för barnen upphöra. Barnen borde inte lämnas att följa sin egen väg och alltid välja för sig själva. De har just på allvar börjat striden mot synd, stolthet, passioner, ondska, avundsjuka, hat och alla det naturliga hjärtats onda drag. Föräldrarna behöver vaka över dem och ge råd till dem, hjälpa dem att fatta beslut och visa dem, att om de inte villigt och glatt kan foga sig efter sina föräldrar kan de ,inte heller visa Gud en villig lydnad, och då är det omöjligt för dem att vara kristna.VFF1 150.2

Föräldrar skulle uppmuntra sina barn att ha förtroende för dem, och att inför dem ge uttryck för hjärtats sorger, sina dagliga glädjeämnen och bördor. På så sätt kan föräldrar lära sig att sympatisera med sina barn, och de kan bedja för och med dem att Gud skall skydda och leda dem. De skulle rikta deras tankar till den vän och rådgivare som aldrig sviker dem, en vars känslor kommer att bli rörda av deras svagheter, en som varit frestad i allt som vi, dock utan synd.VFF1 150.3

Satan frestar barn att vara reserverade mot sina föräldrar och att välja att ge sina förtroenden till sina unga och oerfarna kamrater, vilka inte kan hjälpa dem utan i stället ger helt felaktiga råd. Pojkar och flickor kommer tillsammans och pratar, skrattar och skämtar och driver så Kristus bon från sina hjärtan och änglarna från sin gemenskap, på grund av dåraktigt prat. Onyttigt prat om andras handlingar, en del småprat om den eller den kamraten leder till att upphöjda tankar och känslor förvittrar, och driver bort deras längtan till det goda och heliga. Det lämnar kvar kyla och brist på sann kärlek till Gud och hans sanning.VFF1 150.4

Barnen skulle räddas från mycket ont om de ville vara mera öppna mot sina föräldrar. Föräldrar borde uppmuntra sina barn till att visa dem förtroende och vara ärliga mot dem och komma till dem med sina svårigheter, när de är bekymrade om vilken väg de skall välja, och lägga fram saken just som de ser den och be om föräldrarnas råd. Vem är väl förberedd att se och förstå kommande faror om inte just goda föräldrar? Vem kan bättre förstå barnens särskilda temperament än just de? Den mor som vakat över varje sinnets ändring ända från födelsen och på så sätt är bekant med barnets naturliga böjelser, är därför bäst beredd att ge råd. Vem kan bättre tala om hur barnet skall kontrollera och hålla tillbaka vissa karaktärsdrag än modern med hjälp av fadern?VFF1 151.1

Barn som är kristna, kommer att föredra sina kristna föräldrars kärlek och gillande framför varje annan jordisk välsignelse. De kommer att älska och ära sina föräldrar. Det borde bli en av deras främsta uppgifter i livet hur de skall kunna göra sina föräldrar lyckliga. I denna upproriska tid har barn som inte fått den rätta undervisningen och disciplinen, endast litet känsla för sina skyldigheter mot sina föräldrar. Det är ofta fallet, att ju mer föräldrarna gör för barnen, desto mer otacksamma blir de och desto mindre respekterade blir föräldrarna. Barn som blivit bortskämda och uppassade väntar alltid att bli behandlade på det sättet, och om deras förväntningar inte infrias, blir de besvikna och missmodiga. Denna benägenhet kan ses under hela deras liv. De kommer att vara hjälplösa och lita till andra för att få hjälp, och väntar alltid att andra skall låta dem få sin vilja fram. Om någon går emot deras åsikt, även sedan de har växt upp och kommit till mogen ålder, tycker de att de är förbisedda. På så sätt bekymrar de sig hela livet igenom och har knappast förmågan att klara sig själva. De klagar ofta och är retliga därför att ingenting ser ut att passa dem.VFF1 151.2