Onesiforus

Under denna påfrestande tid gladde sig Paulus över att ofta få besök av Onesiforus. Denne varmhjärtade efesier gjorde allt han kunde för att underlätta apostelns fängelsevistelse. Hans älskade lärare hade kastats i fängelse för evangelii skull. Själv hade han alltjämt sin frihet. Han gjorde därför allt han kunde för att göra Paulus’ förhållanden så drägliga som möjligt.LFT 459.2

I det sista brev som aposteln skrev, säger han om sin trogne efterföljare: ”Må Herren visa sin barmhärtighet mot Onesiforus’ hus, eftersom han ofta var mig till vederkvickelse och icke blygdes för mina bojor; fastmer, när han kom till Rom, sökte han efter mig med all iver, till dess han fann mig. Ja, Herren give, att han må finna barmhärtighet hos Herren på ’den dagen’.” — 2 Tim. 1:16-18.LFT 459.3

Det är Gud själv som i våra sinnen väckt en önskan om kärlek och sympati. Under sin djupa ångest i Getsemane längtade Jesus själv efter apostlarnas sympati. Och fastän Paulus inte visade att han lät sig påverkas av sina svårigheter och lidanden, längtade han ändå efter sina medarbetares närvaro och medkänsla. Onesiforus’ besök, som vittnade om hans trohet mot aposteln under en tid då denne var ensam och övergiven, skänkte glädje och tröst åt den som själv hade uppoffrat sitt liv för att tjäna andra.LFT 460.1