Vem rörde vid mig?

Petrus som alltid var färdig att svara sade: “Du ser huru folket tränger på, och ändå frågar du: ‘Vem rörde vid mig?’” Jesus svarade: “Det var någon som rörde vid mig; ty jag kände att kraft gick ut ifrån mig.” Frälsaren kunde skilja på trons beröring och tillfällig fysisk kontakt med den övriga hopen. En sådan tillit skulle inte lämnas obeaktad. Han ville säga denna ödmjuka kvinna ett tröstens ord, som skulle bli en källa till glädje för henne och till välsignelse för hans efterföljare intill tidens slut.VP 343.2

Han såg åt det håll där kvinnan stod och upprepade sin begäran att få veta vem som hade rört vid honom. Då hon fann det meningslöst att längre dölja sig, kom hon darrande fram och kastade sig till Jesu fötter. Med tårar av tacksamhet berättade hon sitt lidandes historia och hur hon nu blivit botad. Jesus sade vänligt: “Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid, och var botad från din plåga.” Jesus lämnade inte rum för den vidskepliga föreställningen att bara beröringen av hans mantel skänkte helande kraft. Det var inte genom den yttre beröringen med honom utan genom den tro som gjorde anspråk på hans gudomliga kraft, som undret skedde.VP 343.3

Den undrande skara som trängde sig tätt inpå Jesus märkte inte någon livgivande kraft. Men då den sjuka kvinnan i tro på att hon skulle bli botad räckte ut sin hand för att röra vid honom, kände hon den läkande kraften. Så är det också i andliga sammanhang. Att tala om kristendom på ett lättvindigt sätt eller att bedja utan andlig hunger ger inte något resultat. Att bara tro på Kristus med en tro som enbart erkänner honom som världens Frälsare, kan aldrig skänka andlig läkedom. Den tro som för till frälsning är inte bara ett förståndsmässigt erkännande av evangelium. Den som väntar på full kunskap innan han vill visa tro, kan inte få välsignelse från Gud. Det är inte nog med att ha en tro om Kristus, vi måste tro på honom. Den enda tro som verkligen kan bli till nytta för oss är den som omfattar honom som en personlig Frälsare och som överför hans förtjänst till oss själva. Många uppfattar tron som en lärosats. Frälsande tro är en handling, genom vilken de som tar emot Kristus, förenar sig med Gud i ett förbund. Sann tro är liv. En levande tro innebär ständigt tillväxande, andlig styrka och en tillitsfull förtröstan, genom vilken vi får segrande kraft.VP 343.4