I alla situationer

Under alla tider och på alla platser, i alla sorger och i alla lidanden gäller löftet att, när utsikterna tycks vara mörka och framtiden förvirrande och vi känner oss hjälplösa och ensamma, kommer Hjälparen att sändas som svar på trons bön. Omständigheter kan skilja oss från varje jordisk vän, men inga omständigheter och inga avstånd kan skilja oss från den himmelske Hjälparen. Var vi än befinner oss, var vi än färdas, finns han alltid på vår högra sida för att stödja, uppehålla, bära och uppmuntra.VP 671.1

Apostlarna kunde fortfarande inte förstå Jesu ord i deras andliga innebörd, och återigen förklarade han vad han menade. Genom Anden, sade han, skulle han uppenbara sig för dem. “Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära eder allt.” Aldrig mer skall ni säga: Jag förstår det inte. Ni skall inte längre se dunkelt, såsom i en spegel, utan så att ni “till fullo förmån fatta vad bredden och längden och höjden och djupet är och så lära känna Kristi kärlek, som övergår all kunskap”. (Ef. 3:18,19.)VP 671.2

Apostlarna skulle vittna om Jesu liv och gärning. Genom deras ord skulle han tala till alla folk över hela jorden. Men i samma anda som Jesus mötte förödmjukelse och död, skulle de uthärda stora svårigheter och besvikelser. För att deras redogörelse för denna upplevelse skulle bli korrekt, lovade Jesus dem att Hjälparen skulle “påminna . . . om allt vad jag har sagt eder”.VP 671.3

“Jag hade ännu mycket att säga eder”, fortsatte han, “men I kunnen icke nu bära det. Men när han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen. Ty han skall icke tala av sig själv, utan vad han hör allt det skall han tala; och han skall förkunna för eder vad komma skall. Han skall förhärliga mig, ty av mitt skall han taga och skall förkunna det för eder.” Jesus hade avslöjat stora sanningar för sina apostlar. Men det var ytterligt svårt för dem att skilja hans undervisning från de skriftlärdes och fariséernas traditioner och regler. De hade uppfostrats till att godta rabbinernas läror som Guds röst. Dessa hade alltjämt i viss mån makt över deras sinnen och satte sin prägel på deras uppfattning. Jordiska föreställningar och timliga angelägenheter hade alltjämt stor plats i deras tankevärld. De förstod inte Kristi rikes andliga natur, trots att han så ofta hade förklarat det för dem. Deras sinnen hade blivit förvirrade. Mycket av hans undervisning tycktes nästan bortkastad på dem. Jesus såg att de inte riktigt kunde uppfatta den riktiga betydelsen av hans ord. Av medkänsla gav Jesus löftet om att den helige Ande skulle påminna dem om vad han hade sagt. Och han hade utelämnat många saker som apostlarna inte kunde förstå. Också dessa saker skulle avslöjas för dem av Anden. Anden skulle skärpa deras uppfattningsförmåga, så att de skulle kunna uppfatta himmelska ting. “När han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen.”VP 672.1

Hjälparen kallas “sanningens Ande”. Hans uppgift skulle vara att klargöra och upprätthålla sanningen. Han tar sin boning i sinnet som sanningens Ande. Därigenom blir han Hjälparen. Det finns tröst och frid i sanningen, men ingen verklig frid eller tröst finns i lögnen. Det är genom falska teorier och traditioner som Satan får makt över sinnet. Genom att leda människor till falska normer, vanställer han karaktären. Genom Bibeln talar den helige Ande till människornas sinnen och skriver in sanningen i deras medvetande. På det sättet avslöjar han villfarelsen och driver ut den ur sinnet. Der är genom sanningens Ande, som verkar genom Guds ord, som Kristus leder sitt utvalda folk till att underordna sig honom.VP 672.2

Då Jesus beskrev den helige Andes uppgift för sina apostlar, försökte han inspirera dem med den glädje och det hopp som hade inspirerat honom själv. Han gladde sig över den omfattande hjälp som han hade kunnat åstadkomma för sin församling. Den helige Ande var den främsta av alla gåvor som han kunde utbedja sig av sin Fader för sitt folks förkovran. Anden skulle ges som en förnyande kraft. Utan detta skulle Kristi offer ha varit till ingen nytta. Ondskans makt hade ökat under århundraden och människors underkastelse under den sataniska fångenskapen var otrolig. Människor kunde stå emot och övervinna synden bara genom den väldiga makt som den tredje personen i Gudomen utövade. Han skulle inte komma med någon begränsad kraft utan i fullheten av gudomlig makt. Det är Anden som förverkligar det som utverkats av världens Återlösare. Det är genom Anden som sinnet renas. Genom Anden blir den troende delaktig av den gudomliga naturen. Kristus har gett sin Ande som en gudomlig kraft, för att vi skall kunna övervinna alla nedärvda och tillägnade benägenheter till det som är ont och för att överföra sitt eget väsens egenskaper till sin församling.VP 673.1