Den avgörande frågan

Fariséerna hade samlat sig tätt omkring Jesus, medan han svarade på den skriftlärdes fråga. Nu ställde han en fråga till dem: “Vad synes eder om Messias, vems son är han?” Frågan avsåg att pröva deras tro i fråga om Messias — så att de skulle kunna visa, om de betraktade honom enbart som människa eller som Guds Son. En kör av röster svarade: “Davids.” Detta var det namn som profeten hade gett Messias. Då Jesus uppenbarade sin gudomliga makt i sina stora underverk, då han botade de sjuka och uppväckte de döda, hade folket frågat varandra: “Månne icke denne är Davids son?” Den syrofeniciska kvinnan, den blinde Bartimeus och många andra hade ropat till honom om hjälp: “Herre, Davids son, förbarma dig över mig!” Då han red in i Jerusalem hade han hälsats med det glädjefyllda ropet: “Hosianna, Davids son! Välsignad vare han som kommer i Herrens namn.” Och de små barnen hade den dagen låtit det glada tillropet genljuda som ett eko. Men många, som hade kallat Jesus “Davids son”, förstod inte hans gudomliga ursprung. De förstod inte, att Davids son också var Guds Son.VP 604.2

Som svar på konstaterandet att Jesus var Davids son sade Jesus: “Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom ‘herre’? Han säger ju: ‘Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.’ Om nu David kallar honom ‘herre’, huru kan han då vara hans son? Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga på honom.”VP 605.1