Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents
Vändpunkten - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Lärare som utvalts av Gud

    Apostlarna skulle under sin första missionsresa gå endast till “de förlorade fåren av Israels hus”. Om de hade predikat evangelium för de kringboende folken eller samariterna skulle de ha förlorat sitt inflytande över judarna. Genom att väcka fariséernas fördomar skulle de ha invecklats i en strid, som skulle ha gjort dem missmodiga redan vid början av deras arbete. Även apostlarna hade svårt att förstå att evangelium skulle förkunnas för alla folk. Innan de kunde förstå detta var de inte färdiga att börja arbeta bland de avgudadyrkande folken. Om judarna tog emot evangelium, var det Guds avsikt att göra dem till sina budbärare bland de andra folken. Därför skulle judarna vara de första som fick höra budskapet.VP 348.1

    Överallt inom Kristi verksamhetsfält vaknade människor till insikt om sitt andliga läge och de kände hunger och törst efter evangelium. Tiden var nu inne att tala med dessa längtande människor om hans kärlek. Till alla dessa skulle apostlarna gå som hans representanter. De som trodde skulle i dem se lärare som utvalts av Gud. När Frälsaren sedan skulle tas ifrån dem, skulle de inte komma att lämnas utan lärare.VP 348.2

    Under denna första resa skulle apostlarna bara gå dit där Jesus redan varit förut och vunnit vänner. Deras utrustning för resan skulle vara av enklaste slag. Ingenting skulle få dra deras tankar från den stora uppgiften eller på något sätt väcka opposition och stänga dörren för framtida arbete. De skulle inte klä sig i sina religiösa lärares dräkter eller använda kläder som skilde dem från det enkla folket. De skulle inte gå in i synagogorna eller samla folket till offentliga sammankomster. Deras arbete skulle bestå i personligt arbete från hem till hem. Inte heller skulle de slösa bort tiden med onödiga hälsningar eller gå ur hus i hus för att umgås sällskapligt med människorna. Men på varje plats skulle de ta emot gästfrihet av dem som var värdiga, av dem som tog emot dem lika hjärtligt som om det varit Jesus själv. De skulle gå in i husen med denna vackra hälsning: “Frid vare över detta hus.” — Luk. 10:5. Ett sådant hem skulle bli välsignat av deras böner och deras lovsånger och de skulle läsa de Heliga Skrifterna i familjekretsen.VP 349.1

    Apostlarna skulle vara sanningens härolder för att bereda vägen för sin Mästare. Det budskap de skulle framföra var det eviga livets Ord. Människornas öde berodde på om de tog emot eller förkastade det. För att betona dess högtidliga allvar sade Jesus till sina medarbetare: “Om man på något ställe icke tager emot eder och icke hör på edra ord, så gån ut ur det huset eller den staden, och skudden stoftet av edra fötter. Sannerligen säger jag eder: för Sodoms och Gomorras land skall det på domens dag bliva drägligare än för den staden.”VP 349.2

    Nu tränger Frälsarens blick in i framtiden. Han ser ut över det mer vidsträckta fält där apostlarna skall bli hans vittnen efter hans död. Hans profetiska blick omspänner hans tjänares upplevelser genom alla tidsåldrar till dess att han kommer för andra gången. Han visar sina efterföljare de konflikter som de måste möta, han avslöjar kampens karaktär och planläggning. Han avslöjar för dem de faror som de kommer att bli utsatta för och den självförnekelse som kommer att krävas av dem. Han vill att de skall bedöma kostnaderna, så att fienden inte skall komma oväntat över dem. Deras strid kommer inte att bli en kamp mot kött och blod utan “mot furstar och väldigheter och världshärskare som råda här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna”. (Ef. 6:12.) De skulle få kämpa mot övernaturliga makter men de blir försäkrade om att de skall få övernaturlig hjälp. Alla himmelens intelligenta väsen är med i dessa försvarsstyrkor. Och det är mer än änglar med i leden. Den helige Ande som representerar hövdingen över Herrens här kommer ned för att leda drabbningen. Våra svagheter kan vara många, våra synder och misstag svåra, men Guds nåd är till för alla som sök den med ångerfullt sinne. Allmaktens styrka sätts in till hjälp for dem som överlämnar sig åt Gud.VP 349.3

    “Se”, sade Jesus, “jag sänder eder åstad såsom får mitt in bland ulvar. Varen fördenskull kloka såsom ormar och menlösa såsom duvor.” Jesus höll själv inte tillbaka ett enda sanningens ord, men han talade alltid kärleksfullt. Han visade den största taktfullhet och en omtänksam, vänlig uppmärksamhet då han umgicks med folket. Han var aldrig brutal, talade aldrig något strängt ord utan att det var nödvändigt, gjorde aldrig någon känslig människa ledsen utan orsak. Han fördömde inte mänsklig svaghet. Utan fruktan brännmärkte han hyckleri, otro och orättfärdighet, men det var tårar i hans ögon när han uttalade sina skarpa tillrättavisningar. Han grät över Jerusalem, den stad som han älskade och som vägrade att ta emot honom, som var vägen, sanningen och livet. De förkastade honom, Frälsaren, men han betraktade dem med en medkänsla och sorg så djup att det orsakade honom själsligt lidande. Varje människa är dyrbar i hans ögon. Samtidigt som han alltid förde sig med gudomlig värdighet, böjde han sig med den innerligaste aktning inför varje medlem av Guds familj. I alla såg han människor som det var hans uppgift att frälsa.VP 350.1

    Kristi tjänare skall inte handla efter det naturliga sinnets ingivelser. De bör stå i nära gemenskap med Gud så att de inte låter det egna jaget göra sig gällande. De kommer eljest lätt att förhasta sig och i en ström av ord säga olämpliga saker. Deras ord bör vara lika daggen eller de stilla regnskurar som uppfriskar vissnade plantor. Satan vill att de skall förhasta sig, ty det är hans taktik. Det är draken som vredgas. Det är Satans anda som avslöjar sig i vredesutbrott och anklagelser. Guds tjänare skall representera sin Gud. Han vill att de endast skall handla med himmelens valuta, den sanning som bär hans bild och påskrift. Det är genom Kristi makt de skall övervinna det onda. Kristi härlighet är deras styrka. Då bör ha sina blickar riktade på hans kärlek och medkänsla. Då kan de framställa evangelium med gudomlig takt och finkänslighet. Att alltid bibehålla ett lugnt och vänligt uppträdande kommer att tala mer för sanningen än något som helst argument, hur kraftigt det än må vara.VP 350.2

    De som råkar i strid med den gudomliga sanningens fiender måste möta inte bara människor utan också Satan och hans styrkor. De bör minnas Frälsarens ord: “Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.” - Luk. 10:3. Då skall de vila i Guds kärlek och bibehålla sitt sinneslugn även vid personliga förolämpningar. Herren skall då klä dem i sin gudomliga vapenrustning. Den helige Ande skall utöva sitt inflytande över dem, så att deras röster inte påminner om vargarnas tjut.VP 351.1

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents