Hälften av mina ägodelar

Sackeus hade blivit överväldigad, förvånad och stum inför Jesu kärlek och förekommande välvillighet, då han uppmärksammade honom som var så ovärdig. Men nu löser kärleken och lojaliteten mot hans nyfunne Mästare hans tunga. Han vill offentligt ge uttryck för sin bekännelse och ånger.VP 548.2

Inför hela folkskaran trädde nu Sackeus fram och “sade till Herren: ‘Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen.’ Och Jesus sade om honom: ‘I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son’”.VP 548.3

Då den rike unge rådsherren hade vänt sig bort ifrån Jesus, hade det förundrat apostlarna att Mästaren sade: “Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!” Och de hade sagt till varandra: “Vem kan då bliva frälst?” Nu hade de ett bevis på sanningen i Kristi ord: “Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud.” — Mark. 10:23, 26; Luk. 18:27. De såg hur en rik man genom Guds nåd kunde gå in i Guds rike.VP 548.4

Innan Sackeus hade sett Jesu ansikte hade han börjat göra det som kom honom att bli känd som i verklig mening ångerfull. Innan han blev anklagad av människor hade han bekänt sin synd. Han hade gett efter för den helige Andes överbevisning och hade börjat följa undervisningen i de ord som hade skrivits för det gamla Israel såväl som för oss. Gud hade sagt för länge sedan: “Om dm broder rakar l armod och kommer på obestånd hos dig, så skall du taga dig an honom; såsom en främling eller en inhysesman skall han få leva hos dig. Du skall icke ockra på honom eller taga ränta, ty du skall frukta din Gud, och du skall låta din broder leva hos dig. Du skall icke lämna honom dina penningar på ocker eller lämna honom av dina livsmedel mot ränta.” “I skolen icke göra varandra orätt, du skall frukta din Gud.” — 3 Mos. 25:35-37, 17. Dessa ord hade talats av Kristus själv då han var i molnstoden. Sackeus’ allra första svar på Jesu kärlek var också att visa medlidande med de fattiga och lidande.VP 548.5