Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents
Vändpunkten - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    En av de olyckliga och avvisade

    Frälsaren var nöjd. Han hade prövat hennes tro. Jesus hade lämnat den plats där han arbetat, på grund av att de skriftlärde och fariséerna hade tänkt röja honom ur vägen. De klagade och anmärkte ständigt på honom. De visade otro och bitterhet och avvisade den frälsning som så frikostigt erbjöds dem. Här mötte Jesus en av de olyckliga och avvisade, som inte haft förmånen att få ta del av Guds ords ljus. Ändå reagerar hon omedelbart på Jesu gudomliga inflytande. Hon visar en obetingad tro på hans förmåga att uppfylla hennes begäran. Hon ber om de smulor som faller från Mästarens bord. Om hon kan få del av hundens förmåner är hon villig att låta sig betraktas som hund. Hon har inga nationella eller religiösa fördomar eller någon stolthet som påverkar hennes handlingssätt. Hon bekänner omedelbart Jesus som befriaren och att hon tror att han kan göra allt det som hon ber honom om. I sitt sätt att bemöta henne hade han visat att hon som betraktades som utestängd från Israel inte längre var en främling utan en medlem av Guds familj. Som sådan var det hennes förmån att få del av Faderns gåvor. Jesus besvarade nu hennes begäran, och därmed hade han också gett sina apostlar den undervisning han avsett. Han vände sig till henne med en blick full av kärlek och förståelse och sade: “O, kvinna, din tro är stor. Ske dig såsom du vill.” Från den stunden var hennes dotter botad. Demonen besvärade henne inte mer. Kvinnan gick sin väg, tacksam mot sin Frälsare och lycklig över att hennes bön hade blivit hörd.VP 399.2

    Detta är det enda underverk som Jesus gjorde på denna resa. Det var för att göra detta som han gick till Tyrus’ och Sidons område. Han ville hjälpa den olyckliga kvinnan och samtidigt ge sina apostlar ett exempel på sin barmhärtighet mot en medlem av ett föraktat folk. Detta kunde bli till hjälp för hans apostlar när han inte längre var hos dem. Han ville hjälpa dem att bryta sig ut ur den judiska isoleringen och intressera sig för arbete bland andra än dem som tillhörde deras eget folk.VP 400.1

    Jesus längtade efter att få avslöja de djupa sanningens hemligheter som hade varit fördolda under tidsåldrar, att de andra folken skulle vara judarnas medarvingar och “delaktiga i löftet — detta genom evangelium”. (Ef. 3:6.) Denna sanning hade apostlarna haft svårt att förstå. Den gudomlige Läraren fick undervisa dem gång på gång. Genom att belöna hövitsmannens tro i Kapernaum och genom att förkunna evangelium för folket i Sykar hade han redan visat, att han inte delade judarnas intolerans. Men samariterna hade en viss kunskap om Gud och hövitsmannen hade visat vänlighet mot Israel. Nu satte Jesus apostlarna i kontakt med en främling som enligt deras uppfattning inte hade någon som helst rätt framför någon annan bland hennes folk att kunna vänta sig någon hjälp av honom. Han ville ge ett exempel på hur en sådan människa bör behandlas. Apostlarna menade att han var alltför rundhänt i utdelningen av sina nådegåvor. Han ville visa att hans kärlek inte kunde inskränkas till någon enskild folkgrupp eller nation.VP 400.2

    När han sade: “Jag är icke utsänd till andra än till de förlorade fåren av Israels hus”, var det en sanning han framhöll, och det som han gjorde för den kananeiska kvinnan överensstämde med hans uppdrag. Denna kvinna var ett av de förlorade fåren som Israel skulle ha räddat. Det var deras uppgift. Det som de försummat att utföra gjorde nu Jesus.VP 401.1

    Denna händelse gav apostlarna en klarare förståelse för det arbete bland de andra folken som låg framför dem. De såg ett vidsträckt land av möjligheter utanför Juda rike. De såg människor nedböjda under sorger, okända för dem som var mer gynnade. Bland dem som de lärt sig förakta, fanns människor som längtade efter att få hjälp av den mäktige Läkaren. De längtade efter det sanningens ljus, som på ett så rikligt sätt hade kommit judarna till del.VP 401.2

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents