Dödsdom till varje pris

Först av allt måste de emellertid finna en anklagelse. Hittills hade de inte uppnått någonting. Hannas gav order om att Jesus skulle föras till Kaifas. Kaifas tillhörde sadducéerna. Bland dem fanns några av Jesu hätskaste fiender. Även om Kaifas hade svag karaktär, var han lika hård, hjärtlös och hänsynslös som Hannas. Han skulle inte låta några metoder bli oprövade för att röja Jesus ur vägen. Det var nu tidigt på morgonen och väldigt mörkt. I ljuset av facklor och lyktor drog den väpnade skaran iväg till översteprästens palats med sin fånge. Under det att Stora Rådets medlemmar höll på att samlas, utfrågade Hannas och Kaifas åter Jesus, men utan resultat.VP 701.1

Då Rådet var samlat i domstolslokalen intog Kaifas sin plats som den ledande. På båda sidor satt domare och sådana som var särskilt intresserade av förhöret. De romerska soldaterna hade placerats på en upphöjning nedanför tronen. Vid foten av tronen stod Jesus. Allas blickar var riktade mot honom. Upphetsningen var stark. I hela församlingen var han den ende som var lugn och stilla. Själva atmosfären omkring honom tycktes vara genomträngd av ett heligt inflytande.VP 701.2

Kaifas hade betraktat Jesus som sin rival. Folkets iver att få höra Frälsaren och deras uppenbara villighet att ta emot hans lära hade väckt en bitter avundsjuka hos översteprästen. Men då Kaifas nu betraktade fången, slogs han av beundran över hans ädla och värdiga hållning. Han greps av en övertygelse att denne man var besläktad med Gud. I nästa ögonblick avvisade han hånfullt den tanken. Omedelbart därefter hördes hans röst, då han hånfullt och överlägset krävde att Jesus skulle utföra ett av sina väldiga underverk inför dem. Men hans ord gick förbi Frälsaren som om han inte hade hört dem. Folket jämförde Hannas’ och Kaifas’ upphetsade och hätska uppträdande med Jesu lugna, majestätiska hållning. Även i denna förhärdade skara uppstod frågan: Skall denne man som uppträder som en gudason, fördömas som en förbrytare?VP 702.1