Snabb handling nödvändig

»Se till», sade Jesus, »att du icke säger detta för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär den offergåva, som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»Vn 253.5

Om prästerna hade känt till de verkliga förhållandena kring den spetälskes botande, hade kanske deras hat mot Jesus förmått dem att göra en falsk bedömning. Jesus ville därför att mannen skulle visa sig i templet, innan ryktet om hans botande hade nått dem. På så sätt kunde man vara säker på att få ett opartiskt bedömande. Sedan kunde den botade än en gång förena sig med sin familj och sina vänner.Vn 253.6

Det fanns också andra saker som Jesus tänkte på när han förmanade mannen att ingenting säga till någon. Frälsaren visste att hans fiender ständigt sökte begränsa hans verksamhet och få folket att vända sig bort från honom. Han visste att om botandet av den spetälske utbasunerades, skulle andra som led av denna fruktansvärda sjukdom strömma till honom. Man skulle börja tala om att folket kunde bli besmittat genom att komma i kontakt med dem. Manga av de spetälska skulle inte använda sig av sin nyvunna hälsa på ett sådant sätt att de skulle bli till välsignelse för sig själva eller andra. Och genom att samla spetälska omkring sig, skulle han väcka klagomål över att han överträdde de i ceremoniallagen fastställda föreskrifterna. Därigenom skulle hans möjligheter att förkunna evangelium bli begränsade.Vn 253.7

Jesu varning visade sig vara berättigad. En mängd människor hade bevittnat den spetälskes botande. De var ivriga att få höra prästernas dom. Då mannen kom tillbaka till sina vänner blev uppståndelsen stor. Trots Jesu varning gjorde mannen inte några försök att dölja att han blivit botad. Det skulle visserligen ha varit omöjligt att hålla det hemligt, men den spetälske omtalade det överallt. I tron att det bara var Jesu anspråkslöshet som var orsaken till att han fått detta förbud, vandrade han omkring och berättade om den store Botarens makt. Han förstod inte att varje sådant underverk gjorde prästerna och de äldste ännu mer uppretade och fasta i sitt beslut att röja Jesus ur vägen. Mannen som hade blivit botad betraktade hälsan som ovärderlig. Han gladde sig över att äga sin mandoms fulla kraft och över att vara återförenad med sin familj och med samhället. Han fann det omöjligt att avhålla sig från att tala om den läkare som hade gjort honom frisk. Men hans sätt att utbasunera händelsen blev ett hinder för Frälsarens verksamhet. Det kom folket att samlas omkring Jesus i sådana mängder att han blev tvungen att tillfälligt avbryta sitt arbete.Vn 254.1