Även den minst lovande platsen

Jesu efterföljare skulle börja sitt arbete på den plats de be-fann sig. Den svåraste och minst lovande arbetsplatsen skulle inte förbigås. Så skulle varje Kristi arbetare börja, där han befinner sig. I våra egna familjer kan det finnas de som törstar efter sympati och hungrar efter livets bröd. Det kan finnas barn att uppfostra för Kristus. Det finns icke-kristna alldeles utanför våra dörrar. Låt oss i trohet utföra det arbete som ligger närmast. Sedan kan vi utvidga våra ansträngningar så långt Guds hand öppnar vägarna. Mångas arbete kan tyckas vara begränsat av omständigheterna. Men vad de än gör, kommer det att bli känt till jordens avlägsnaste platser, när det utförs i tro och uthållighet. Jesu verksamhet då han var på jorden, tycktes vara begränsad till ett mycket litet område, men skaror ifrån alla länder hade hört hans budskap. Gud använder ofta de enklaste medel för att åstadkomma de största resultat. Det är hans avsikt act varje del av hans verk skall vara beroende av varje annan del, som ett hjul inuti ett annat hjul, vilka alla fungerar harmoniskt. Den enklaste medarbetare som påverkas genom den helige Ande, kommer att kunna vidröra osynliga strängar, vilkas vibrationer kommer att höras till jordens ändar och skapa melodi genom eviga tidsåldrar.Vn 825.2

Vi får emellertid inte glömma uppmaningen: »Gån ut i hela världen!» Vi uppmanas att höja våra blickar till »trakter som ligga bortom». Kristus river ned alla barriärer, alla särskiljande, nationella fördomar, och lär oss att älska hela mänskligheten. ‘Han lyfter människor ur den snäva krets som deras egoism föreskriver. ‘Han avskaffar alla territoriella gränser och alla klassgränser i samhället. Han gör ingen skillnad på grannar och främlingar, på vänner och fiender. Han lär oss att betrakta varje béhövande människa som vår bror eller syster, och världen som vår arbetsplats.Vn 826.1

Då Frälsaren sade: »Gån fördenskull ut och gören alla folk till lärjungar!» sade han också: »Dessa tecken skola åtfölja dem som tro: Genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål, ormar skola de taga i händerna, och om de dricka något dödande gift skall det icke alls skada dem, på sjuka skola de lägga händerna, och de skola då bliva friska.” —Mark. 16:17, 18. Löftet är lika vittomfattande som uppdraget. Inte så att alla gåvor ges till varje enskild troende. Anden ger »åt var och en någon särskild gåva”. (1 Kor. 12:11.) Varje kristen har emellertid löfte om Andens gåvor i den mån han behöver dem i sin Herres uppdrag. Löftet är precis lika fast och tillförlitligt nu, som det var på apostlarnas tid. »Dessa tecken skola åtfölja dem som tro.» Detta är Guds folks särskilda förmån. Vår tro bör gripa tag om allt som det är möjligt att få, som en bekräftelse på tron.Vn 826.2

»På sjuka skola de lägga händerna, och de skola då bliva friska.” Denna värld är en enorm karantän. Jesus har emellertid kommit för att bota de sjuka och för att förkunna befrielse för Satans fångar. I sig själv var han hälsa och styrka. Han gav av sitt liv åt de sjuka, de plågade och åt dem som var besatta av onda andar. Han avvisade inte någon som kom till honom för att få del av hans läkande kraft. Han visste att de som bad honom om hjälp, själva hade bidragit till att de blivit sjuka, men ändå vägrade han inte att göra dem friska. Och när kraft från Kristus trängde in i dessa arma människor, blev de överbevisade om synd. Många blev botade från sin andliga sjukdom såväl som från sina fysiska svagheter. Evangelium äger fortfarande samma kraft. Varför skulle inte vi idag få bli vittnen till samma resultat?Vn 826.3

Jesus känner smärtorna hos var och en som lider. När onda andar sliter i en mänsklig kropp, känner Jesus förbannelsen. När feber förtär livets ström, känner han ångesten. Och han är lika villig att bota de sjuka nu, som när han personligen vandrade på jorden. Kristi tjänare är hans representanter, de kanaler genom vilka han arbetar. Han vill genom dem utöva sin botande kraft.Vn 827.1