Hans liv en gåta

Gång på gång frågade man honom: »Varför finner du dig i att bli så illa behandlad till och med av dina bröder?” »Det är skrivet», sade han, ‘Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud. Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig. Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla; så skall du finna nåd och få gott förstånd i Guds och i människors ögon’.” — Ords. 3:1—4.Vn 79.3

Från den tid då Jesu föräldrar fann honom i templet blev hans liv och handlingssätt en gåta för dem. Han inlät sig aldrig i strid med någon, men ändå var hans exempel en ständig undervisning. Han föreföll vara en som på något sätt var utkorad. Sin största lycka fann han, när han var ensam med Gud i naturen. Närhelst han fick ett tillfälle gick han bort från sin arbetsplats och gick ut i naturen för att meditera i de gröna dalarna och umgås med Gud på bergsslutt- ningarna eller bland träden i skogen. Under den tidiga morgonen fann man honom ofta på någon avskild plats, där han mediterade och studerade skrifterna eller bad. Från dessa stilla stunder återvände han till sitt hem eller återupptog sina plikter för att_ vara ett exempel i tålmodigt arbete.Vn 79.4