Loading...
Larger font
Smaller font
Copy
Print
Contents
Vändpunkten - Contents
  • Results
  • Related
  • Featured
No results found for: "".
  • Weighted Relevancy
  • Content Sequence
  • Relevancy
  • Earliest First
  • Latest First
    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents

    Riktigt att han växer till

    Johannes hade av naturen de fel och svagheter som är ge-mensamma för alla människor, men den gudomliga kärlekens beröring hade förvandlat honom. Han levde i en atmosfär som var obesmittad av egoism och ärelystnad, höjd över av-undsjukans förpestade luft. Han visade ingen sympati med sina medarbetares missnöje och förklarade att han helt förstod sitt förhållande till Messias och med vilken glädje han välkomnade den för vilken han hade berett vägen.Vn 167.1

    Han sade: »En människa kan intet taga, om det icke bliver henne givet från himmelen. I kunnen själva giva mig det vittnesbördet att jag sade: ‘Icke är jag Messias; jag är allenast sänd framför honom.’ Brudgum är den som har bruden; men brudgummens vän, som står där och hör på honom, han gläder sig storligen åt brudgummens röst.” — Joh. 3:27—29. Johannes framställde sig som vännen som fungerade som budbärare mellan de förlovade och gjorde förberedelserna till bröllopet. När brudgummen hade fått sin brud var vännens uppgift fullbordad. Han gladde sig över deras lycka och över att han fått medverka till deras förening. Johannes hade kallats att leda folket till Jesus. Det var en glädje för honom att se att Frälsarens gärning hade framgång. Han sade: »Den glädjen är mig nu given i fullt mått. Det är såsom sig bör att han växer till, och att jag förminskas.»Vn 167.2

    Med tron riktad mot Återlösaren hade Johannes höjt sig till självförnekelsens högsta höjder. Han sökte inte dra män- niskor till sig utan lyfte deras tankar högre och högre till dess att de riktades mot Guds lamm. Själv hade han bara varit en röst, en ropare i öknen. Nu fann han sig med glädje i tystnad och obemärkthet, för att allas ögon skulle kunna vändas mot livets ljus.Vn 167.3

    De som är trogna i sin kallelse som Guds sändebud kommer inte att söka sin egen ära. Kärlek till det egna jaget kommer att uppslukas av kärleken till Kristus. Ingen rivalitet kommer att fördunkla evangelii dyrbara sak. De skall förstå att deras gärning i likhet med Johannes döparens är att förkunna: »Se Guds lamm som borttager världens synd.” — Joh. 1:29. De skall upphöja Jesus, och med honom kommer mänskligheten att bli upphöjd. »Ty så säger den höge och upphöjde, han som tronar till evig tid och heter ‘den Helige’: Jag bor i helighet uppe i höjden, men ock hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande; ty jag vill giva liv åt de ödmjukas ande och liv åt de förkrossades hjärtan.» — Jes. 57:15.Vn 168.1

    Larger font
    Smaller font
    Copy
    Print
    Contents